Vanvård

Det här är en dikt jag skrev på skoj till Catahyas dikttema...

En staty av drake i dyster prakt
Vaktar ingången, ja visar härskarens makt

Ingen vågar se i ögon av sten
Inte vågar de röra huden så len

De tror då att draken, ja den ska få liv
Jaga dem nedför trappan med tunga kliv

Bränna dem med eldsflammor så
Ja, döda dem helt med lågor blå

Sagor och skrock är allt vad de tror
I draken inte någon eld längre bor

Den är bara sliten, ensam och trött
Fårad, sargad och med ansikte stött

Av vanvård den blivit till hårdaste sten
Härskaren har aldrig gjort den ren

Aldrig har han gett den någon mat
Han låtit den svälta i hans rika stat

Vem bryr sig om ett monster så styggt?
Att det håller sig stilla är mera tryggt.

Men draken ska vakna upp en dag
När det sker, det vet inte jag

Men på himlen en komet ska komma en gång
Då blir det ingen munter sång

Kometens ljus ger den styrka och kraft
Då ska den hämnas det lidande den haft